Tävlingsdeltagande |
Friidrottens utveckling i Närke med avseende på tävlingsaktivitet i olika åldrar och inom eget distrikt. |
Redovisning av resultatnivåer för åldersgrupper och grengrupper i ett historiskt perspektiv. |
 |
Närkes Friidrottsförbund 2004-10-11 |
| När var Närkes friidrott som starkast? Det beror på vad man lägger i begreppet "starkast". Under första hälften av femtiotalet hade Närke en rad färgstarka landslagsmän. Lars-Erik Wolfbrandt, Tage Ekfeldt, Per-Arne Berglund, Ragnar Ericzon för att nämna några. Örebro SK lade till och med beslag på Mästerskapsstandaret (flest medaljpoäng vid SM-tävlingarna) 1953. I nostalgiska tillbakablickar nämns ofta den tidsperioden som "den närkingska friidrottens guldålder". Men går man lite längre i analysen så ser man paradoxalt nog att den perioden var en djupdykning breddmässigt jämfört med fyrtiotalets mängder av friidrottare av hyfsad distriktsnivå. |
| Om man i stället som måttstock använder antalet friidrottare över vissa resultatnivåer (bilaga 4) så inföll guldåldern i mitten av åttiotalet med 1984 i topp både på manliga och kvinnliga sidan med totalt 232 aktiva noterade, varav 149 män och 83 kvinnor. 1953 när Örebro SK stod på topp var antalet aktiva 86 varav 12 kvinnor. För att få ytterligare perspektiv kan nämnas att redan 1937 var antalet aktiva 142 varav 1 kvinna. Bottenläget i modern tid, dvs sedan friidrotten blivit "var mans egendom", spridd till alla delar av distriktet i mitten av trettiotalet, nåddes 1952 med 74 aktiva varav 72 män. Men anmärkningsvärd är den manliga bottennoteringen på 34 från 2001. Man får gå tillbaka 80 år för att hitta lägre siffror och fortfarande (2004) ligger den manliga friidrotten på 20-talsnivå! I diagrammet nedan redovisas varje år från 1924 uppdelat på män och kvinnor: |
 |
| Ungdomsfriidrott på distriktsnivå i form av ungdoms-DM tillkom på femtiotalet. Innan dess var friidrotten en senior/junioraktivitet där ungdomar i mån av färdighet kunde vara med. Visserligen hade i första hand Örebroklubbarna ÖSK, Start, KFUM och Karlslund många ungdomar (enbart pojkar) igång i interna klubbtävlingar och klubbmatcher under fyrtiotalet men på distriktsnivå var den stora begivenheten skol-DM (där även flickorna fanns med). |
| Det fanns ungdomsstjärnor redan i slutet av trettiotalet i form av Erik Tolf, Start, 1.53.8 på 800 m som 18-åring och Anders Bergström, Kopparberg, 50.0 på 400 m som 18-åring. I Hallsberg fanns Ulla Olsson med 5.05 i längd vid Skolungdomens i Stockholm 1936 och Erik Grahm som noterade 8.47.2 på 3000 m som 18-åring. Men de var undantag. I stort sett dominerades årsbästalistorna av seniorer. |
| Den breda ungdomsfriidrotten så som vi känner igen den idag växte fram i Örebro under slutet av femtiotalet. KFUM hade en bred pojkverksamhet medan ÖSK med framgång även vände sig till flickorna. Under sextiotalet växte verksamheten i framförallt Glanshammar, Kumla, Hallsberg och Fjugesta. I norr fanns bra verksamhet i Nora och Hällefors. |
| Under sjuttiotalet gick man ner i åldrarna och införde mästerskap på distriktsnivå även för 12-åringar. IF Start och KFUM Örebro startade friidrottsskola och många ungdomar tränade nu regelbundet och rationellt på ett annat sätt än tidigare. Förutom i de nämnda örebroklubbarna var verksamheten på hög nivå även i nybildade Stocksäters IF från Hallsberg. Tränare som Sven Malmberg, Bo-Gunnar Bogges och Ingemar Öberg satte sin prägel på verksamheten med hoppare av hög klass i Start, medeldistansare i KFUM och sprinters i Stocksäter. Även i Nora och Fjugesta fanns gott om ungdomar i friidrotten. |
| Liksom på seniorsidan inföll ungdomsfriidrottens guldålder i mitten av åttiotalet. KFUM Örebro (som nu även hade flickor i sin verksamhet) och Åsbro hade under några år en imponerande bredd som för Åsbros del kulminerade med deltagande i lag-SM-finalen för 16-åringar 1985. Stocksäter fortsatte att producera goda löpare och i de yngre åldrarna klev Frövi IK fram på arenan med mängder av bra ungdomar framförallt i teknikgrenarna. Övriga föreningar med bra verksamhet var Start, Nora, Ljusnarsberg, Fjugesta och Glanshammar. |
| Efter åttiotalets guldår 1983-85 var tendensen, dvs antalet ungdomsaktiva över specificerade resultatgränser (bilaga 4), stadigt vikande år för år fram till slutet av 90-talet vilket framgår av nedanstående tabell: |
 |
| De främsta åttiotalsföreningarna KFUM, Åsbro, Stocksäter och Frövi tappade stort medan Fjugesta, Glanshammar, Garphyttan och Wedevåg flyttade fram positionerna. De senaste åren, 2002-04, har det vänt uppåt igen på ett mycket glädjande sätt. I första hand tack vare en bred satsning av KFUM Örebro och Stocksäter men också Fjugesta, Glanshammar och Wedevåg med flera jobbar på bra. |
| En grengruppsanalys när det gäller ungdomars friidrottande med specificerade resultatgränser som måttstock visar att vi har fler goda sprinters i dag än någonsin tidigare. Det gäller både pojkar och flickor. Men i medel- och långdistanslöpning (600 m och uppåt) finns stora brister. En så naturlig och ursprunglig gren som terränglöpning verkar de flesta föreningar ha valt bort i sin verksamhet med konsekvensen att löparrekryteringen ligger på en mycket blygsam nivå. Häcklöpning, hopp och kast är på uppåtgående men det är ändock en bit kvar till åttiotalsnivå. |
| Åldersmässigt så har det sedan sextiotalet funnits en tendens att majoriteten ungdomsaktiva som uppnått de specificerade resultatgränserna (bilaga 4) blivit allt yngre. Som exempel kan nämnas att det år 1963 fanns 37 18-19-åringar över de specificerade resultatgränserna medan 2004 års siffra är mera blygsamma 14. 16-17-årstoppen inträffade 1983 med 48 aktiva medan noteringen från 2004 är 23. 14-15-åringarna var även de flest 1983 med 41 medan 2004 års siffra är 40 efter en markant uppgång de senaste två åren. Antalet 12-13-åringar har vuxit kraftigt de senaste åren med högstanoteringen 37 från 2004. En markant uppgång från 14 aktiva år 2001 och även bättre än åren på åttiotalet. |
| Rekryteringen till friidrotten sker i allt yngre åldrar och i stora skaror. Avtappningen är dock stor och det allmänna intrycket är att ju tidigare friidrottsdebuten sker desto kortare blir den aktiva perioden. I föregående stycke nämndes att det 1963 var gott om framstående 18-19-åringar. Få av dessa fanns som friidrottare fem år tidigare, dvs i 13-14-årsåldern, men i stället bidrog de påtagligt till det sena sextiotalets breda seniorverksamhet. |
| I undersökningen om tävlingsdeltagande ingår åren 1988, 2002, 2003 och 2004. De större friidrottstävlingarna på arena utomhus i Närkesdistriktet ingår plus terräng-DM. Undersökningen tittar på åldersfördelning, grenfördelning, kön och föreningar. |
| Av tabellerna över åldersfördelning kan man utläsa att 15-19-åringarna 1988 gjorde 316 tävlingsstarter. 14 år senare, 2002, hade antalet tävlingsstarter sjunkit till 138. För 2003 och 2004 visar tabellerna en ökning till 209 respektive 207. Helt motsatt utveckling har skett i åldersgruppen 7-11 år vars tävlingsstarter 1988 uppgick till 133. Motsvarande siffra för 2002 var 402. För 2003 och 2004 kan man konstatera en marginell minskning till 373 och 351. Mellangruppen av 12-14-åringar har hållit sig relativt konstant. 1988 var antalet 354 medan 2004 års siffra är 370. |
| Fördelningen på grengrupper har inte förändrats på något avgörande sätt när man jämför de senaste åren med referensåret 1988. Det stora tappet på medeldistans hade redan inträffat 1988. |
| Pojkarna dominerade startfälten 1988. I JDM-UDM var ca 60% pojkar. De senaste åren har förhållandet varit det motsatta. Flickornas andel i JDM-UDM har 2002-04 legat runt 55-60%. |
| Föreningar kommer och går, men Närkesfriidrottens toppar och vågdalar har alltid hängt samman med hur det stått till i Örebro där KFUM klart dominerat de senaste fyrtio åren. När KFUM haft bra fart på verksamheten har även aktiviteten ute i de mindre orterna varit god. |
| De orter utanför Örebro som stått sig väl genom åren är i första hand Hallsberg, Fjugesta och Glanshammar. Periodvis har bred ungdomsverksamhet även bedrivits i Åsbro-Askersund, Nora och Frövi och på senare år i Vedevåg. De vita eller gråa fläckarna är dock alltför många. Hällefors, Kopparberg och Lindesberg i norr och Kumla och Laxå i söder. Nu engageras visserligen många ungdomar från Lindesberg i Wedevågs IF och Stocksäters IF tar hand om friidrottsintresserade från Kumla och Laxå. Men starka föreningar på dessa orter står ändå högt på önskelistan. |
| Bilaga 1 | Tävlingsdeltagande åren 1988, 2002, 2003 och 2004 | Åldersfördelning Fördelat på föreningar Grenfördelning Könsfördelning |
| Bilaga 2 | Antal friidrottare som uppnått resultat-gränser enligt bilaga 4 uppdelat på åldrar | Diagram för varje ålder från 12 till 19 år Diagram för åldrarna 20-24 år och 25-29 år |
| Bilaga 3 | Antal ungdomar 10-19 år som uppnått resultatgränser enligt bilaga 4 uppdelat på grengrupper | Diagram uppdelade på grengrupperna sprint, medeldistans, långdistans, häck, hopp och kast |
| Bilaga 4 | Resultatgränser som använts i undersökningen | Män och kvinnor Ungdom |